Ka la OK?

Under min tid som "studerande" i Shanghai ägnade jag mig - för att göra skäl för citationstecknen - åt diverse tidsödande aktiviteter, så som internetsurfande och massage. Dock även så det kinesiskt annamade fenomenet karaoke, eller kalaoke som man ofrivilligt säger i risriket. Då mina minnen från karaoke-rummen (jag å Chris Dangerous sittande, väsandes, kanonfulla) fortfarande är klara som vore de färska, så tänkte jag att det vore kul att införskaffa lite karaokeutrustning of my own... så, det gjorde jag.

Satt en stund med Martin igår och försökte koppla in grejerna till datorn, eller ah hela kvällen. Eller, jag kopplade. Martin åkte ut i semin mot Wangs dödande forehand med 3-1 i skilje. Tills sist fick jag det att funka och levererade genast en minnesvärd tolkning av Atomic Kittens Eternal flame. Senare presterade Martin Johnny Cash's Ring of fire olustigt klockrent, och vore det inte för min briljanta sång i Bryan Adams Everything I do kort därefter, hade jag troligen vart orolig över hurvida min plats på kalaoke-tronen kan bli hotad, på riktigt.

Mikrofonerna ligger här, två stycken av dem, väntar. Ni är alla välkomna hem till bunkern med öl och slipad sångröst. För all del kom, men var snäll och kom ihåg: karaoke är ingen lek, karaoke är inte på skoj.